Bjursund	1381: Byurasunde (av fsv. bjur = bäver).
Brånestad	av mansnamnet Bråne (fsv. Bruni, Broni).
Draget	enl. traditionen där man drog båtar över till Gamlebyviken.
Dropstad	av fsv. mansnamnet Dropi (= Droppe).
Ekeby	av "ekskog".
Ekhult	av "ekskog".
Fårö	jfr Fårhult: 1380: Fardhult. Fard av fara: ställe där man tog sig övervatten/vattendrag.
Fästad	1383: Fitzstadh. Fit i fornisländskan = sidlänt jordsträckning vid vattendrag.
Grånsten	1379:Grunasten. 1459: Gronosten. Fsv. gråna: ge ifrån sig dovt ljud (Lofta ån?) Fsv.sten har även betydelsen fornborg.
Gursten	Medeltid: Godhasten. Av Gode, mansnamn, som omtalas på Gurstensstenen (900-talet).
Gökstad	Av fsv. mansnamnet Gök.
Harg	fsv. harg "stenhop, även stenaltare, offerställe". Jfr Nygård.
Hasselby	fsv. hässle senare hassle "hassellund" 1517: Hasleby.
Hjulby	1285: Gyrdaby. 1540-1550: Giordaby- Gioleby-Giuleby. av fsv mansnamnet Gyrdh.
Hjultorp	Jfr Hjulby.
Hjulbytorp	Uppkommet genom utflyttning från Hjulby.
Hycklinge	1361: Höklinge. 1368: Hyklinge. 1390: Öklinge. Möjligen av hök.
Hägg	1350: Haegg. Trol. av hage. Namnet tycks vara unikt bland sv. ortnamn.
Hässelstad	1385: Haessiostadhum. 1559: Heslestada. Av hässja, senare feltolkat till hässle = "hasselskog".
Kuggviken	Av kugg = kogg medeltida handelsfartyg.
Mejstad	1385: Maeghinsstadhum av fsv. mansnamnet Maeghin ("kraft, styrka") jfr dagsmeja av fsv. dagsmägen eg. "dagens kraft".
Norrsjö	1269: Norosum. Innehåller trol. fsv. os = åmynning, utlopp.Jfr Lofta.
Nybbla	1383: Nyeble. Fsv. böle, "bostad, gård". Nybele = Nygård.
Nygård	1431: "nygarden som fordon kallades langa hargh". Jfr Harg.
Ottinge	Trol. av åtting fsv. attunger dvs åttondel. I Sörmland syftar namnet alltid på prästgårdar eller andra kyrkjordar. Jfr Kyrkkullen och muntl.tradition om Loftas första kyrka.
Råberga	1400-talet: Rwgbergh. Innehåller ordet råg.
Råserum	Möjligen av "rås" = fuktig mark med rinnande vatten.
Skynnerstad	1571:Skinnerstdh. Av "skinnare" = skinnberedare.
Solberga	Kan tyda på soldyrkan.
Stuttorp	1559: Stutatorp. Av stut "ung oxe".
Stuverum	1382: Stufurum. Av stuga + rum. Alltså: röjning där det finns en stuga.
Södersjö	1296: Sudrrusum. Jfr Norrsjö. Jfr Lofta.
Tjuk	(Gamleby). Fsv. kjuk "knöl, klump, bergknalle".
Trostad	1370: Throstathum. Möjl. av mansnamnet Throidh eller Thrór (isländskt).
Uknö	1400-talet: Wknö, Oknö (kan innehålla ordet ok med syftning på terrängformation eller ordet öken "ödemark, obygd").
Vida	1379: Widhom. Fsv. vidher "ved, skog".
Vinö	1385: Wijnöö. Fsv. vin "betesmark".
Vittinge	Innehåller troligen ordet för "vit", men i vilken betydelse?
Vivelsjö	Jfr Norrsjö. Jfr Lofta.
Åkerholm	1646: Åkraholm. 1385: Bokalla. Av fsv. bokarl "bonde".
Lofta	Professor Moberg har i "Landstingsbygd" (1962) frångått sin tidigare tolkning av Norrsjö, Södersjö och Vivelsjö. Han menar att efterleden ursprungligen varit "hus". Gårdarna har bildat en forntida storby. "Lofta" tolkar han som ett naturnamn. 1333: (i)Loptho. 1357: (j)Lophto. Efter 1358: (i)Lophom, (j)Loptum. Ordets böjning brukar tillkomma å-namn och ö-namn.Lofta skulle då avse den höjdrygg där Norrsjö och Södersjö samt även kyrkan ligger. Denna höjd har en gång i tiden varit en ö. Namnet hör rimligtvis samman med ordet "loft", som inte sällan ingår i namn på höjder.