Utdrag ur Tjustbygdens Kulturhistoriska förenings årsbok 1947 (Docent Lennart Moberg)
Bjursund | 1381: Byurasunde (av fsv. bjur = bäver). |
Brånestad | av mansnamnet Bråne (fsv. Bruni, Broni). |
Draget | enl. traditionen där man drog båtar över till Gamlebyviken. |
Dropstad | av fsv. mansnamnet Dropi (= Droppe). |
Ekeby | av "ekskog". |
Ekhult | av "ekskog". |
Fårö | jfr Fårhult: 1380: Fardhult. Fard av fara: ställe där man tog sig övervatten/vattendrag. |
Fästad | 1383: Fitzstadh. Fit i fornisländskan = sidlänt jordsträckning vid vattendrag. |
Grånsten | 1379:Grunasten. 1459: Gronosten. Fsv. gråna: ge ifrån sig dovt ljud (Lofta ån?) Fsv.sten har även betydelsen fornborg. |
Gursten | Medeltid: Godhasten. Av Gode, mansnamn, som omtalas på Gurstensstenen (900-talet). |
Gökstad | Av fsv. mansnamnet Gök. |
Harg | fsv. harg "stenhop, även stenaltare, offerställe". Jfr Nygård. |
Hasselby | fsv. hässle senare hassle "hassellund" 1517: Hasleby. |
Hjulby | 1285: Gyrdaby. 1540-1550: Giordaby- Gioleby-Giuleby. av fsv mansnamnet Gyrdh. |
Hjultorp | Jfr Hjulby. |
Hjulbytorp | Uppkommet genom utflyttning från Hjulby. |
Hycklinge | 1361: Höklinge. 1368: Hyklinge. 1390: Öklinge. Möjligen av hök. |
Hägg | 1350: Haegg. Trol. av hage. Namnet tycks vara unikt bland sv. ortnamn. |
Hässelstad | 1385: Haessiostadhum. 1559: Heslestada. Av hässja, senare feltolkat till hässle = "hasselskog". |
Kuggviken | Av kugg = kogg medeltida handelsfartyg. |
Mejstad | 1385: Maeghinsstadhum av fsv. mansnamnet Maeghin ("kraft, styrka")
jfr dagsmeja av fsv. dagsmägen
eg. "dagens kraft". |
Norrsjö | 1269: Norosum. Innehåller trol. fsv. os = åmynning, utlopp.Jfr Lofta. |
Nybbla | 1383: Nyeble. Fsv. böle, "bostad, gård". Nybele = Nygård. |
Nygård | 1431: "nygarden som fordon kallades langa hargh". Jfr Harg. |
Ottinge | Trol. av åtting fsv. attunger dvs åttondel. I Sörmland syftar namnet alltid på prästgårdar eller andra kyrkjordar. Jfr Kyrkkullen och muntl.tradition om Loftas första kyrka. |
Råberga | 1400-talet: Rwgbergh. Innehåller ordet råg. |
Råserum | Möjligen av "rås" = fuktig mark med rinnande vatten. |
Skynnerstad | 1571:Skinnerstdh. Av "skinnare" = skinnberedare. |
Solberga | Kan tyda på soldyrkan. |
Stuttorp | 1559: Stutatorp. Av stut "ung oxe". |
Stuverum | 1382: Stufurum. Av stuga + rum. Alltså: röjning där det finns en stuga. |
Södersjö | 1296: Sudrrusum. Jfr Norrsjö. Jfr Lofta. |
Tjuk | (Gamleby). Fsv. kjuk "knöl, klump, bergknalle". |
Trostad | 1370: Throstathum. Möjl. av mansnamnet Throidh eller Thrór (isländskt). |
Uknö | 1400-talet: Wknö, Oknö (kan innehålla ordet ok med syftning på terrängformation eller ordet öken "ödemark, obygd"). |
Vida | 1379: Widhom. Fsv. vidher "ved, skog". |
Vinö | 1385: Wijnöö. Fsv. vin "betesmark". |
Vittinge | Innehåller troligen ordet för "vit", men i vilken betydelse? |
Vivelsjö | Jfr Norrsjö. Jfr Lofta. |
Åkerholm | 1646: Åkraholm. 1385: Bokalla. Av fsv. bokarl "bonde". |
Lofta | Professor Moberg har i "Landstingsbygd" (1962) frångått sin tidigare tolkning av Norrsjö, Södersjö och Vivelsjö. Han menar att efterleden ursprungligen varit "hus". Gårdarna har bildat en forntida storby.
"Lofta" tolkar han som ett naturnamn.
1333: (i)Loptho. 1357: (j)Lophto. Efter 1358: (i)Lophom, (j)Loptum. Ordets böjning brukar tillkomma å-namn och
ö-namn.Lofta skulle då avse den höjdrygg där Norrsjö och Södersjö samt även kyrkan ligger. Denna höjd har en gång i tiden varit en ö. Namnet hör rimligtvis samman med ordet "loft", som inte sällan ingår i namn på höjder.
|